I en digital tidsålder där vårt online-jag är lika viktigt, och verkligt, som våra "IRL-jag", har vår integritet på nätet aldrig varit en hetare fråga. Det började någonstans 2018 när GDPR kom och gjorde alla som samlar användardata darriga som asplöv i en oktoberstorm. På det kom Schrems-domarna (2015, 2020) och fler och fler förtvivlade försök att pussla ihop EU med resten av världen genom diverse avtal som DPA (Data Processing Agreement), Privacy Shield och nu senast DPF (Data Privacy Framework). I branschen har man benämnt de här pågående dusterna kring användardata för det "transatlantiska datakriget". Alla vill ha information om oss och hur vi beter oss. Information är den mest värdefulla valutan.
Varför ska du bry dig?
De här förändringarna gäller inte bara jättarna som Meta, Google och Twitter. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har bara i sommar granskat bland annat Tele2, Dagens Industri, Cdon och Coops hantering av personuppgifter genom Google Analytics 4. Utfallet blev böter och föreläggande om att sluta använda verktyget.
Det är inte bara bolagen och lagstiftare som har integritet högt upp på sin agenda. En ögonöppnande insikt från Internetstiftelens årliga undersökning Svenskarna och internet visar att gemene mans inställning till informationsinsamling ställts på sin spets med åren. Hela 8 av 10 internetanvändare uppger att de vidtar någon sorts åtgärd för att skydda sin integritet på nätet.
Idag känner få användare tillit till företag och vetskapen att företag hanterar personlig och privat information har inte gjort den saken bättre. En undersökning från YouGov och Precis Digital visar de tre största anledningarna till att man som användare tar tillbaka sitt medgivande om användande av ens data:
Marknadsföringen upplevs irriterande (54%)
Marknadsföringen upplevs för påträngande (49%)
Man litar inte på företaget (38%)
Samtidigt som allt verkar tyda på att vi vill bli mer anonyma (åtminstone gentemot företag) på internet, visar också många signaler på att vi vill ha en mer och mer personifierad upplevelse. Som användare vill vi ha budskap som är riktade till oss som individer, utan att vara creepy. Vi vill bli rekommenderade tjänster och produkter som passar just oss, utan att misstänksamt kika på webbkamerans evigt stirrande öga. Tänk exempelvis på Maria, som älskar när hennes favoritwebbplats rekommenderar jeans i hennes stil men ryser varje gång en annons förföljer henne mellan webbplatser och appar. Hon, liksom många av oss, vill ha en personifierad upplevelse utan den obehagliga "Big Brother"-känslan.
Det finns andra sätt
Så, hur kan du kunna lära känna dina kunder på ett smidigare och mer mänskligt sätt? Där de frivilligt interagerar med dig?
En vettig strategi att börja se över är inbound marketing. Tanken med att bygga upp innehåll och kommunikation centrerat kring att hjälpa din kund, är att ge hen möjlighet att frivilligt interagera med ditt företag. När du jobbar med inbound kommer du att ge din kund naturliga touch points med er, där ni får en chans att visa er både hjälpsamma och trovärdiga. När ni erbjuder värde genom kvalitativt innehåll, skapas en grogrund att bygga långvariga relationer på. Något som i sin tur skapar en djupare lojalitet och förståelse mellan varumärket och konsumenten.
En annan fördel med inbound är att du kan minska dina annonseringskostnader eftersom bra innehåll fortsätter att locka besökare lång tid efter det har publicerats. Insiktsfullt och hjälpsamt innehåll positionerar dessutom ditt företag som en ledare inom din bransch, vilket stärker konsumenternas förtroende för ditt varumärke.
Sammanfattningsvis kan man säga att bra innehåll som stöttar kunden framåt på sin kundresa gör att du effektivt undviker att hamna bland företagen som upplevs som irriterande, påträngande och opålitliga.
Är du redo att bygga broar snarare än att gräva diken mellan dig och dina kunder? Läs vår kom igång med inbound-guide!
Midnattsbris
